OLIKA LÄSFRÄMJANDE LÄSPROJEKT!

*Detta temainlägg kan även uppdateras allt eftersom jag upptäcker nya läsfrämjande läsprojekt som jag vill skriva mer om.

Att använda sig av läsprojekt i skolan är givande projekt vars syfte är att stimulera barns läsvanor!

Varför ska barn och ungdomar läsa?

Innan jag informerar om olika läsprojket, vill jag kortfattat informera om varför läsning är så viktigt för barn- och unga.

1. För att utveckla språket!

En av läsningens viktigaste uppgifter är naturligtvis att förbättra barnets språkutveckling.
Rimsten-Nilsson (1981) hävdar att språket ofta är den avgörande skillnaden mellan
människor och djur, det vill säga att via sin kommunikationsförmåga kunna föra det
skrivna språket vidare, generation efter generation. Språket är även människans viktigaste
redskap för att själv kunna påverka sin egen situation. Den som kan formulera sig väl äger
en dyrbar skatt genom att detta även innebär makten att kunna påverka och föra sin egen
talan.

2. För att få kunskaper och en större förståelse

Läsning av skönlitterära böcker är viktig för barnets språkutveckling men ger även andra
vinster, nämligen kunskap på olika plan. Seriösa författare skriver för att de vill berätta
något för läsaren, samtidigt som de vill förmedla kunskap och också hjälpa läsaren att
förstå verkligheten omkring.

3. För att förmedla kulturarvet

Det finns i vårt samhälle folksagor, myter och böcker som, enligt Rimsten-Nilsson (1981),
fungerade som ett dokument över vår kultur. Dessa speglade sådant som var viktigt och
centralt i samhället, men som oftast var svårgripbart och sällan klart utsagt. Vidare hävdar
Rimsten-Nilsson att barn- och ungdomsböcker som förmedlar kunskaper om vårt kulturarv
är ett viktigt hjälpmedel, bl.a. för invandrarbarn, eftersom denna typ av litteratur ger dessa
barn en större inblick i hur samhället fungerar.
Även vår tids vanor och normer förmedlas genom en rad barn- och ungdomslitteratur.
Genom att läsa dessa böcker så ser läsaren att han eller hon har någonting gemensamt med
figurerna i böckerna. (Rimsten-Nilsson 1981)

4. För att hjälpa barn genom livskriser av olika slag

I boken ”Läsglädje”, skriven av Amborn och Hansson (1998), kan man läsa om en
undersökning som visade den betydande roll som litteraturen spelade för barn som av
någon anledning inte mådde bra, vare sig fysiskt eller psykiskt. Där poängteras vikten av
att läsa skönlitterära böcker. Dessa barn sade att de mådde bra när de läste, och att de då
kunde drömma sig iväg till en bättre plats där de slapp må dåligt.

* Fakta hämtad från projektet “Läsning: ett projekt vars syfte är att stimulera barns läsvanor” av Andreas Anttila och Daniel Hegeström.

Via ett tidigare blogginlägg “Vikten av läsning för barns språkutveckling” kan ni läsa mer om varför det är bra för barn och unga att läsa.

Där finns det även möjligheten att ta del av flera olika läsfrämjande material som denna affisch som på ett tydligt sätt visar den stora skillnaden på hur mycket läsning kan avgöra.

 

Affischen går även att ta del av på engelska.

Via ett tidigare blogginlägg “Fördelar du får av att läsa” delar jag med mig av fakta vilka de olika fördelarna är av att läsa olika typer av genrer när de gäller böcker. Här får ni även boktips utifrån de olika genrerna som passar för barn och unga i olika åldrar.

Via affischen “Fördelar du får av att läsa” finner ni fler råd och tips som på ett tydligt och pedagogiskt sätt förklarar fördelarna med att läsa, där jag har valt ut nio av dessa fördelar, som baserar sig på forskning. 

 

Affischen går även att ta del av på engelska.

Olika Läsprojekt!

Så här får du med hela skolan på läsprojektet!

En viktig faktor för att lyckas är att inga läsprojekt är några tävlingar mellan eleverna. Det handlar alltid om att göra saker tillsammans och nå resultatet med gemensamma krafter. Alla kan bidra om det är så med en tunn bok eller 20 tjocka böcker. De som kämpar med läsningen kan få lyssna istället, antingen på ljudbok eller en vuxen som högläser. Elever kan också läsa för varandra. 

De äldre eleverna kan hjälpa de yngre eleverna att läsa för dem, och allas läsning är lika viktig – från den tunnaste bok till den tjockaste.

I och med att man gör läsprojektet tillsammans så lär de yngre eleverna känna de äldre och blir också tryggare med dem under raster och andra aktiviteter. när alla är med så lär ni även märka att man även får med er”läsmotståndarna” – de liksom rycks med!”

Via mitt material “100 stycken olika läsfrämjande aktiviteter” kan du ta del av flera olika läs- och bokaktiviteter som man kan göra under hela läsåret, men även under barnboksveckan, internationella läsdagen, barnboksdagen, världsbokveckan och under läslovet.

 

Häftet innehåller sammanlagt åtta sidor med 100 olika tips, med tillhörande länk som är grön markerade till de tips jag delar med mig av och går att ladda ner via min butik på Skolmagi.

Att ha läsprojekt i skolan stärker läsförmågan och väcker intresset för läsning bland barn- och unga!

Läsprojektet "Poppa din läsning" skapat av Gullis lästips.

Givetvis vill jag börja med att tipsa om läsprojektet “Poppa din läsning” som jag själv har skapat.

Poppa din läsning är ett läsprojekt som ska hjälpa till att motivera läsningen under lovet och eller i  klassrummet som i hemmet.

 

Allt med hjälp av popcorn!

 

Detta läsprojekt går att användas inom hela grundskolan då det finns olika material som riktar sig till olika åldrar.

Motivera eleverna i klassen att läsa lite extra. Det är faktiskt så att ju mer man läser desto bättre går det. På det sättet blir det mer lästräning med en liten morot, Förlåt, med popcorn.

Eleverna läser 10 till 15 minuter och för varje gång eleven gjort det så får den lägga en popcornkärna i klassens gemensamma eller enskilda burk.

 

För de yngre eleverna kan man välja att de får en popcornkärna för varje läst minut.

 

Sedan avslutar man popcorn läsningen med en popcornfest när ni eventuellt nått ett visst mål.

 

Popcornfesten kan vara att självklart äta popcorn, med en popcorn karneval där de som vill klär ut sig till en barnbokskaraktär.

Man kan även låta eleverna ta med sig popcornläsningen hem där eleverna läser högt i en kvart, två till tre gånger i veckan, men ännu bättre om det läser varje dag,

 

Läser eleverna flera kvartar hemma så får man räkna med dem, även om man läser tyst. I slutet av veckan får eleverna räkna ihop sina kvartar och lägga i den mängd kärnor som ni bestämt att läskvartarten är värd.

 

Eller så kan man ha en gemensam popcornläsning med hela skolan där varje klass samlar sina gemensamma popcornkärnor för att sedan hälla över kärnorna i skolans gemensamma behållare som kanske kan stå i matsalen för alla att beskåda och motiveras av. För att slutligen avsluta med en popcorn fest.

 

Passande dag att ha popcornfesten kan eventuellt vara på ”barnboksdagen” eller efter läslovet.

Hur vi kan motivera våra elever att läsa under lovet!

Eleverna får en ta del av en valfri bok som de läser under lovet.

 

Eleverna får med sig lappar med utskrivna popcorn som de ska fylla i. (Finns färdiga i materialet “Poppa din läsning,”

 

Varje tillfälle de läst 15 minuter så väljer de ett ord från texten. Det kan vara ett ord som de tycker om, ett ord som är nytt eller klurigt.

Eleverna väljer själv hur många popcorn de fyller i, det läggs inget fokus på antal lästillfällen.

Nu har ni en stor samling med ord. Dessa ord kan ni sedan använda i nya uppgifter.

Istället för att skriva om hur lovet har varit så kan eleverna få i uppgift att utifrån de gemensamma orden skapa berättelser eller för de yngsta eleverna meningar. Exempel, varje elev (enskilt eller i par) väljer ut några ord från den stora popcornboxen.

 

De skriver sedan en berättelse där orden finns, det är roligt om ni skriver med digitala verktyg att skriva orden i tjockare stil så de syns.

 

En annan uppgift kan vara att eleverna gör en bingobricka där de väljer ut 16 ord från popcornboxen. Du drar ett ord i taget och ser vem som får bingo. På så sätt får eleverna läsa, skriva och lyssna på orden.

För de äldre eleverna kan man leka ”med andra ord” eleverna väljer fem ord var som de skriver på en lapp och i par ska de sedan beskriva ordet för sin kamrat utan att använda just det ordet.

När eleverna kommer tillbaka till skolan så kan ni sätta upp alla elevernas popcorn på en vägg eller dörr!

 

Du kan med fördel klippa ut en stor ”popcornbox” som ni sätter popcornen över.

 

Fira med goda popcorn och titta stolt på alla ”läs-popcorn” som ni gemensamt samlat!

 

Den poppiga festen kan bestå av poppade popcorn och en film. 

På grundskolan i Mogärdeskolan i Vetlanda har man under 5 veckor använt sig av läsprojektet “Poppande läsning”. De har avsatt minst 15 min/ dag i varje klass och elevens har fått registrera sin lästa tid hemma också ( Max 1 h/dag). 

 

Detta har resulterat i totalt 4 liter popcornkärnor som samlades i deras egenskapade popcornsmanick. (se andra bilden)

 

På avslutningsdagen firade de med utklädnad av elever och vuxna, till olika sagokaraktärer. De avslutades med popcorns poppning, popcorns bakelser och bio på kommunens biograf.

Via Gullis lästips butik på Skolmagi, går det att ladda ner läsprojektet “Poppa din läsning”. 

 

Där går det även att läsa mer vad som ingår i materialet, något som även går att se via YouTube videon ovan.

Bokaktiviteten ”Blinddejt med en bok” är ett kortare läsprojekt som ska locka till läsning för nöjes skull. Detta är en passande läsaktivitet att använda under vänliga veckan, samma vecka som alla hjärtansdag, den 14 februari, en dag som materialet givetvis passar extra bra till.

 

Här får du som lärare i åk 4-6 och  åk 7-9 vara värd för en bok baserad version av en blinddejt.

Blindejt med en bok är en engagerande och kortare läsprojekt  som uppmuntra dina elever i ämnet läsning, där de förhoppningsvis hittar nya böcker, genrer och författare.

Nu är sommarlovet äntligen här!

 

Kanske planerar du att ge dig ut på en resa eller så väljer du att njuta av sommaren hemma. Oavsett vad du har i tankarna kan du följa med på denna läsfrämjande läsresa och utforska olika semesterdestinationer.

Självklart går materialet att användas teoretiskt i klassrummet året om.

 

I materialet kan du ta del av  ungefärliga avstånd till fem olika semesterorter i Europa från Stockholm i Sverige, där du reser med bil. Dessutom har jag beräknat att varje 20 km motsvarar en minuts lästid.

Denna läsfrämjande övning kan genomföras både individuellt och i grupp, både praktiskt och teoretiskt.

Att läsa är resa!

Tror du att du hinner besöka alla semesterorter innan sommarlovet är slut?

 

Gör såhär:

 

1. Välj en av resorna, som du finner på de andra sidorna efter kartan. 

2. Skriv ner det datum när du börjar läsa.

3. Varje gång du når ett delmål får du färglägga en av rutorna.

4. När du har läst alla minuter på resan skriver du ner slutdatumet. 

5. Och nu är du redo för en ny läsresa!

 

Här kan du ladda ner de läsfrämjande materialet “Läs dig ut på en resa”.

Uppmuntra och engagera barnens läsintresse med dessa “12 inspirerade läsutmaningar”, som är som en enklare variant av ett lättare läsprojekt.

 

Med hjälp av dessa tolv underhållande läsutmaningar kan elever från förskoleklass upp till åk 6 förhoppningsvis hitta läsglädjen.

De olika läsutmaningar innehåller allt från forskning, till att följa instruktioner, till hantverk, till att använda teknik och möjligheten att prata om böcker med vänner och familj.

Uppmuntra och engagera barnens läsintresse med en inspirerade läsutmaning! Med hjälp av dessa tolv underhållande läsutmaningar kan elever från förskoleklass upp till åk 6 förhoppningsvis hitta läsglädjen.
Det går att ladda ner denna bild med 12 olika läsutmaningar med tillhörande beskrivning som en A4 och en affisch.

Under de senaste tio åren har Läsmedaljen spelat en avgörande roll i Gråboskolans arbete med läsning.

Under de senaste tio åren har Läsmedaljen spelat en avgörande roll i Gråboskolans arbete med läsning. Irene Rodebjer, en specialpedagog med erfarenhet som lågstadielärare, insåg att alla elever kan bli intresserade av läsning om de hittar rätt bok på rätt nivå. Läsning är nyckeln till så mycket i livet, och Irene ville hjälpa ännu fler elever att lyckas med sin läsning. För att ge dem extra motivation och stöd i läsningen behövdes en form av belöning. Tillsammans med bibliotekarien Carina Norderang inledde de ett läsfrämjande projekt vid namn “Läsmedaljen”, inspirerat av Akademibokhandelns Läsborgarmärke.

Projektet är ett samarbete mellan Gräboskolan och Grabobiblioteket i Visby, och syftar till att öka läslusten och läsförståelsen hos elever i årskurs 3 och uppåt.

På bilden ser du Carina Norderäng, bibliotekarie, och Irene Rodebjer, specialpedagog och skapare av Läsmedaljen.

-“Det är oerhört glädjande att se glädjen och entusiasmen i barnens ögon när de går från att vara läskunniga till att bli ivriga och självgående läsare.” Säger Carina och Irene.

I år firar Gräboskolan tio år med Läsmedaljen. Jubileet har firats med författarbesök, högläsning och workshops där böcker har varit i centrum. Läsmedaljen fokuserar mycket på att skapa motivation för läsning och öka läsförståelsen. Resultaten talar för sig själva. För närvarande leder Gräboskolan i tre av de fyra delmomenten på de nationella proven i läsförståelse, där alla elever har klarat proven. I det fjärde delmomentet ligger de över genomsnittet för skolorna på ön.

 

Varje bok i läsprojektet är utmanande.

Varje bok i läsprojektet är utmanande och projektet pågår under hela läsåret, med start på höstterminen. Eleverna förväntas läsa totalt femton böcker och får en medalj efter att ha läst fem, tio och femton böcker.

 

Målet med Läsmedaljen är att påverka barnens läsutveckling, och därför är varje bok en utmaning i förhållande till vad de tidigare har läst, berättar Iréne. En utmanande bok behöver inte nödvändigtvis vara tjock, det kan lika gärna vara en bok om poesi för de som är intresserade av fotboll.

Urvalet av böcker görs av bibliotekarien Carina med hjälp av blanketten “Boka mig!”. Ju mer Carina lär känna eleverna, desto bättre kan hon välja böcker som passar deras intressen.

En annan viktig del av projektet är att barnen ska berätta om de böcker de har läst för en valfri vuxen på skolan, som till exempel städpersonalen, bibliotekarien, skolsköterskan eller retor. Om ett barn knackar på personalens axel för att prata om boken, så stannar de upp i sitt arbete, lyssnar och ställer frågor om boken.

När barnen har läst, pratat och fyllt i sina läskort är det äntligen dags för medaljutdelning. Carina förbereder en ceremoni i biblioteket där de sedan diskuterar böckerna i grupp. “De är så duktiga på att lyssna på varandra, man blir nästan rörd”, säger Carina.

 

Efter varje medalj får barnen ett presentkort hos den lokala bokhandeln Wessman och Pettersson. För familjer som inte är vana vid att besöka bokhandlar är detta besök extra viktigt. “Hela familjen kommer dit eftersom de är så stolta över att deras son eller dotter ska hämta en bok”, berättar Carina.

Försteläraren Christine Herre som är lärare i Svenska på Stallarholmsskolan i Strängnäs har tagit fram läsprojektet “Läs hela världen runt”.

 

Läs mer om läsprojektet i boken ” “Läslust åt alla! – Tips och tricks från läsfrämjare i skolan och på biblioteket.”

Läsprojektet “Läs hela världen runt” går ut på att varje klass bestämma vilken världsdel de ska fokusera på.

 

Böckerna som barnen läser ska antingen utspela sig i landet eller vara skrivna av en författare till landet. På detta sättet får eleverna även möjligheten att upptäcka världslitteraturen och bidrar även till en större förståelse för människor i olika delar av världen.

 

En bra gratistjänst man kan använda för att synliggöra över vilka böcker eleverna och lärarna har läst världen över är tjänsten My Travel Map”, eller liknade sidor.

 

Här kan du exempelt se hur sidan Helenas dagar” har gjort.

Sporrar eleverna att läsa ännu mera!

Via nyhetsartikeln från Sörmlands lokala nyheter kan ni läsa mer om läsprojektet. 

 

*Bilden är lånad från det reportaget med godkända parter.

För att synliggöra projektet kan man sätta upp en stor världskarta på en synlig plats i skolan. Genom att alla får ta del av kartan väcker projektet både intresse och nyfiken.

 

Efter varje bok drar eleverna en röd tråd från Sverige till de landet de läst om. Då blir det lättare att se vilka länder som fortfarande är olästa och behöver täckas in.

Försteläraren Christine Herre som är lärare i Svenska på Stallarholmsskolan i Strängnäs har tagit fram läsprojektet “läsVIKTigt”. Här kan ni kortfattat läsa om hur Stallarholmsskolan arbetar med detta läsprojekt.

 

Även via tidningen Ekuriren kan ni läsa mer om läsprojektet “läsVIKTigt”

 

Läs mer om läsprojektet i boken ” “Läslust åt alla! – Tips och tricks från läsfrämjare i skolan och på biblioteket.”

Med läsprojektet “läsVIKTigt” får alla eleverna på skolan läsa ett ton böcker tillsamman.

En gång i veckan får eleverna gå till biblioteket/skolbibliotek för att väga sina böcker.

 

Efter varje vägning skriver läraren upp hur eleverna ligger till, på så sätt får eleverna veta hur många kilo böcker de läst tillsammans.

Låt skolan läsa från skolans plats till en annan bestämd plats i Sverige. Låt oss kalla läsprojektet “Läs dig hela vägen fram”.

Varje läst sida motsvarar en meter av vägen, så under terminen räknar eleverna alla sidor de läst.

 

Exempelvis om eleverna har läst 103 mil, blir det en miljon trettiotusen (1 030 000) sidor!

Mariehamns skolor ordnar med läsnatt för lågstadiets barn med vårdnadshavare i skolan.

 

Detta är ett mycket uppskattat och roligt evenemang med inbjudna gäster där fokus har varit på att läsa och hitta glädjen i litteratur för både liten som stor. 

 

Tidigare har tradition i Mariehamns grundskolor vart att en natt varje år att bjuda in barn från lågstadiet för att spendera en läsnatt i skolan. Barnen ska ha en förälder eller annan stödperson med sig.

 

Många gånger har de haft hela familjer med. Familjemedlemmarna dyker upp på fredagkvällen med en bokhög, liggunderlag, sovsäck, pannlampor (och extra batterier) och ett glatt humör. Vanligtvis bjuder Hem och Skola på ett författarbesök under kvällen men även någon som läser en godnattsaga, spökhistorier, sagor mm. Läsarna har varit allt från föräldrar, bibliotekarier i skolan, IFK spelare, kända åländska personer, politiker, skådespelare, poliser, brandmän m.fl.

 

Detta ger chans för vuxna och barn att samlas kring litteratur en stund. De bjuds på kvällste alt frukost från hem och skola.

 

Vuxna och äldre barn fungerar som underbara förebilder för yngre barn som får se hur det går till när man blir riktigt “inne i en bok” och inte kan sluta läsa. 

En läsnatt går ut på att barnen, just denna kväll, får läsa så länge de vill. Just denna kväll säger ingen vuxen “Nu är det sent, dags att släcka”. När man får läsa hur länge man vill kan man hitta ”det lilla extra” som behövs för att få flyt i sin läsning.

Under 2021 blev läsprojektet Läsnatt, lite annorlunda då det blev på hemmaplan, som en  övernattning i tvättstugan med en massa läsning.

Läsprojektet "Bada i böcker" har skapat en positiv attityd till läsning på skolan.

Bada i böcker – läsprojekt med äldre elever!

 

I mer än tio år har eleverna på Kullagymnasiet börjat varje läsår med att bada i böcker. Ett projekt som ska få igång läslusten hos eleverna och ge dem en mjukstart på terminen.

 

På Kullagymnasiet har läsningen blivit en spännande och lockande tradition för eleverna under de senaste tio åren. Varje läsår startar med läsprojektet “Bada i böcker”, ett projekt som syftar till att öka läslusten hos eleverna och ge dem en inspirerande start på terminen.

 

Under sommarlovet läser elever oftast inte mycket skönlitteratur, vilket kan leda till att de tappar “läskondis” som motsvarar tre månaders skolundervisning. Via Gullis lästips tema inlägg: ”Fördelar du får av att läsa” kan du läsa mer om detta.

För att motverka detta har läsprojekt "Bada i böcker" skapats för eleverna att återuppliva sin läslust.

Genom att låta eleverna välja sina egna böcker har de sett att alla kan ha framgång i sin läsning oavsett nivå. Projektet fortsätter genom att integrera skönlitteratur i olika ämnen under hela gymnasietiden och genom att erbjuda stöd och tips från skolbiblioteket.

 

“Bada i böcker” startade som ett samverkansprojekt mellan svensklärarna på Kullagymnasiet, mediateket, huvudbiblioteket i Höganäs och hela skolan. Projektet har varit framgångsrikt i att få alla elever att komma igång med sin läsning och skapa en positiv attityd kring läsning på hela skolan.

Praktiskt sett kommer eleverna till skolan och hämtar en liten frukost i foajén där de välkomnas av svenska lärare. Sedan går de till sina lektioner och klassrum.

Projektet “Bada i böcker” är ett läsprojekt som involverar elever från årskurs 2 och årskurs 3 på Kullagymnasiet. Det är ett roligt sätt för eleverna att börja dagen med en läsningssession efter sommarlovet. Men det finns potential att utvidga projektet och involvera barn från hela grundskolan, högstadiet och gymnasiet samt fritidshemet.

 

Praktiskt sett kommer eleverna till skolan och hämtar en liten frukost i foajén där de välkomnas av svenska lärare. Sedan går de till sina lektioner och klassrum.

I filmen beskriver elever, lärare och skolbibliotekarie på en gymnasieskola arbetet med ett återkommande läsprojekt där hela skolan medverkar.

Projektet har även uppmärksammats av Skolverket och anses vara ett föredöme som kan inspirera andra skolor att främja läsningen. Läsprojektet ”Bada i böcker” har blivit en framgångsrik tradition på Kullagymnasiet och har bidragit till att skapa en positiv attityd till läsning bland eleverna.

 

Genom att integrera skönlitteratur i olika ämnen och erbjuda stöd från skolledningen och engagerade kollegor oavsett ämne har projektet lyckats skapa en positiv känsla kring läsning på hela skolan. Det har även ökat elevernas förmåga att tolka andra människor genom skönlitteraturens värld.

På Kullagymnasiet strävar man efter att göra läsningen till en naturlig och stimulerande del av skolans kultur. De ser fram emot att fortsätta sin resa för att skapa en blomstrande läsmiljö för alla elever.

Skapa motivation och väck läslusten med läsprojektet Att tämja en drake!

Visste du att det finns Bokdrakar? 

 

Det är en väl bevarad hemlighet som endast de som är tränade i att tämja dessa magiska varelser kan avslöja. Bokdrakar gömmer sig på platser med många böcker, som bibliotek, klassrum eller kanske till och med din bokhylla hemma. De är oftast osynliga, men ju mer du läser desto större är chansen att de vågar visa sig för just dig. Ibland kan du se spår efter dem, som bokstäver som hoppar runt eller saknas. Det beror på att bokdrakarna älskar bokstäver och ibland busar runt med dem eller knaprat i sig en bokstav eller två…

 

De verkligen älskar bokstäver, så att gömma sig bland böcker är ju helt perfekt för en bokdrake!

 

Kanske du också lära dig att tämja en bokdrake?

 

Kom så ska du få höra mer om bokdrakens historia och hur just du kan bli en BOKDRAKMÄSTARE!

Att lära sig tämja bokdrakar är ett sätt att skapa inre motivation för att utvecklas i läsningen. Genom att samla lästid och klara olika läsuppdrag kan elever “levla upp” och bli bokdrakemästare. Det finns även miniböcker för nybörjarläsare där man kan lära känna olika bokdrakar. 

Skapa motivation och väcka läslust med Bokdrakar. Här möter du bokrakarna; Flamman, Vitvinge, Långsvans, babydraken Trubbnos och Lyckodraken.
Flamman, Vitvinge, Lyckodraken, babydraken Trubbnos och Långsvans.

Skapa motivation och väcka läslust med Bokdrakar.

Här möter du bokrakarna; Flamman, Vitvinge, Långsvans, babydraken Trubbnos och Lyckodraken.

Lyckeåkerskolan på Gotland är Mia Hallenbring den första bokdrakemästaren. Hon är en speciallärare som släppte lös drakar på skolans bibliotek. Eleverna på skolan blev fascinerade av berättelsen om bokdrakarna och Mia insåg att hon kunde använda det för att hjälpa elever som hade svårt med läsningen.

 

Bokdrakarna började med Flamman, Vitvinge och Långsvans, sedan kom babydraken Trubbnos och till sist Lyckåkerskolans egen Lyckodrake, som barnen och drakarna “räddade” med hjälp av  Escape Room uppdraget “Rädda Lyckodraken”.

 

 

Just nu håller de på med ett terminsprojekt där varje drake kommer att motsvara en bokgenre, något som växt fram under året och som de förknippar drakarna med.

 

Just genre är svårt för barnen F-3, så de vill ta hjälp av drakarna till att lära dem det och våga prova på olika genrer. Hittills har de introducerat två drakar , men till juni ska alla genrer vara klara. Först då kommer materialet att bli tillgängligt för andra via deras Skolmagi. 

Projektet med bokdrakarna har inspirerat skolor över hela Sverige och eleverna engagerar sig i läsningen genom att utföra läsuppdrag och samla på drakkort. Skolbiblioteket spelar en viktig roll i projektet genom att vara hem åt bokdrakarna och erbjuda böcker på olika läsnivåer, ljudböcker och e-böcker med textmedföljning. 

 

Här kan du läsa mer om Bokdrakarnas historia.

Via Mias konto på Skolmagi – Pappersvalan kan man ta del av flera material kring Bokdrakarna som både finns att ta del av gratis och mot betalning.

Under Almedalsveckan 2022 blev inbjudna för att berätta mera om läsprojektet Bokdrakar.

Här kan du läsa mer om det.

Själv hörde jag talas om läsprojektet Bokdrakar via artikeln “Att tämja en drake ifrån Hegas katalog 2024.

Metodhandboken ”Läslust åt alla” är en lättläst och överskådlig metodhandbok fylld med en massa tips från olika läsfrämjare runt om i Sverige.

 

 

Här får ni ta del av när olika lärare och bibliotekarier delar med sig av sina bästa tips på olika projekt och metoder för att uppmuntra och öka läslusten hos barn och unga. 

Här kan ni läsa mer om boken “Läslust åt alla”, samt ta del av andra läsprojekt.

I blogginlägget “Läsfrämjande bokaktiviteter för barn och ungdomar” finner ni massa inspirerade tips för att locka till läsning på olika sätt.

Via denna PDF kan du ta del av boktips på böcker som jag anser passar bra som böcker för klassuppsättning för barn inom hela grundskolan och högstadiet.

 

I PDF kan du ta del av till vilken ålder de olika böckerna är anpassande till, i vilket format de finns, länk till eventuell recension samt att jag berättar mera om varför jag valt den specifika boken.

Här kan du ta del av boktips på det bäst lästa böcker jag läst under åren, som passar för olika åldrar.

Ansök statsbidrag för inköp av litteratur 2024 från Skolverket.

Det här statsbidraget ska användas till tryckta skönlitterära och facklitterära böcker för att stärka barns och elevers tillgång till olika typer av litteratur i förskolan, förskoleklassen, lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan.

 

Begär ut bidrag för att ersätta kostnader som ni redan har haft eller väntas ha under innevarande bidragsår. Begäran om utbetalning kommer att vara öppen 1 september–1 oktober 2024.

 

Här kan du läsa mer om vad som gäller och ansöka om bidraget.

Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek har fördelats till landets kommuner sedan 1997 och har sedan
starten haft en hög sökfrekvens. Det är inte ett projektbidrag utan går till den reguljära verksamheten
för att långsiktigt stärka denna.

 

Stödet används till att köpa in medier för barn och unga. Syftet är att förbättra tillgången på medier
och att främja barns och ungas intresse för läsning. Förhoppningen är också att stödet ska stärka
samverkan mellan folk- och skolbibliotek och skapa en dialog kring den läsfrämjande verksamheten
i en kommun.

 

Via Kulturådets pdf kan du läsa mera om bidraget.

 

Den 16 april 2024 är sist dagen att ansöka om bidraget!

 

Här kan du ansöka om bidraget, men gör det inte försent! 

 

Bidraget finns till för att främja barns och ungas intresse för läsning genom ökad tillgång till litteratur och medier.

*Detta temainlägg innehåller reklam för egen verksamhet.

Dela gärna detta inlägg:

Lämna ett svar